Riksbankens viktigaste verktyg för att påverka Sveriges ekonomi är den så kallade reporäntan, eller styrräntan som den oftast kallas. Riksbankens styrränta påverkar bankernas utlånings- och inlåningsräntor vilket in sin tur påverkar företagens och konsumenternas beteenden och det är syftet med deras förändringar av styrräntan.

Det här händer vid en höjning av styrräntan

1. När styrräntan höjs blir det dyrare för bankerna att låna pengar från riksbanken vilket gör att de oftast själva blir tvungna att höja utlåningsräntorna för sina kunder.
2. Det blir mer lönsamt för bankerna att placera pengar hos riksbanken, vilket gör att bankerna höjer sina egna inlåningsräntor. När en bank höjer sin sparränta blir kunderna mer benägna att spara hos dem och en del av det kapital som då flödar in placerar banken hos riksbanken eftersom de får en bra avkastning där.
3. Eftersom det blir mer lönsamt att spara istället för att låna brukar de ekonomiska aktiviteterna dämpas, konsumenterna konsumerar mindre och företagen ligger lågt med sina investeringar. Det här kan kyla av en överhettad ekonomi vilket ofta är riksbankens huvudsyfte med höjningen av styrräntan.
4. Inflationen brukar också dämpas eftersom folk konsumerar mindre och såldes kan en hög styrränta även bromsa en hög inflation.
5. Det blir billigare för bankerna att låna pengar av riksbanken och det gör att bankerna också kan sänka sina räntor.
6. Det blir inte lika lönsamt att placera pengar hos riksbanken vilket gör att bankerna sänker sina sparräntor.
7. Ovanstående beteenden gör att det blir billigare för folk att låna pengar och mindre lönsamt att spara. Folk börjar således konsumera mer och många företag passar på att göra investeringar eftersom utlåningsräntan är så låg. En höjning av styrräntan syftar alltså till att få fart på en stagnerad ekonomi, samt få fart på inflationen vilket man ofta vill göra om inflationen är extremt låg eller om det råder deflation i landet.

Det här händer vid en sänkning av styrräntan

1. Det blir billigare för bankerna att låna pengar av riksbanken och det gör att bankerna också kan sänka sina räntor.
2. Det blir inte lika lönsamt att placera pengar hos riksbanken vilket gör att bankerna sänker sina sparräntor.
3. Ovanstående beteenden gör att det blir billigare för folk att låna pengar och mindre lönsamt att spara. Folk börjar således konsumera mer och många företag passar på att göra investeringar eftersom utlåningsräntan är så låg. En höjning av styrräntan syftar alltså till att få fart på en stagnerad ekonomi, samt få fart på inflationen vilket man ofta vill göra om inflationen är extremt låg eller om det råder deflation i landet.