Skip links

Jobbskatteavdraget – vilka påverkas?

Det berömda jobbskatteavdraget infördes av Reinfeldts regering år 2007 och sedan dess har det utökats i flera steg, den femte och sista (?) höjningen skedde 2014. Syftet med detta jobbskatteavdrag var att man skulle tjäna ännu mer på att jobba istället för att leva på bidrag och andra transfereringar, vilket skulle öka incitamentet att få ett jobb. Jobbskatteavdraget innebär inte att du ska göra ett avdrag på skatten när du deklarerar utan fungerar i praktiken som en skattereducering för dig som arbetar och är något som skatteverket tar hand om.

Avdraget, eller snarare reduceringen av skatten, dras från kommunalskatten och inte från den statliga skatten. Ju högre skattesats en kommun har desto större blir jobbskatteavdraget och det här gör att de som bor i kommuner med hög kommunalskatt får en större skattereducering (avdrag) än vad de som bor i en kommun som har låg kommunalskatt får. På sätt och vis har jobbskatteavdraget således även en skatteutjämnande effekt mellan kommunerna.

Vilka påverkas av jobbskatteavdraget?

Jobbskatteavdraget är integrerat i skatteverkets tabeller och därför är det enkelt att ta reda på hur mycket just du måste skatta. Alla som har en inkomst av tjänst omfattas av jobbskatteavdraget samt de som har en enskild firma där man bara lever på vinsten.

Inkomster som inte omfattas

  • Föräldrapenning.
  • A-kassa.
  • Sjukersättning och aktivitetsstöd.
  • Individuell arbetsskadelivränta.

Anledningen till att dessa inkomster inte påverkas av jobbskatteavdraget är att det inte skulle göra det mer lönsamt att arbeta och således inte heller öka incitamentet att skaffa ett jobb.

Bra att veta

  • Taket för jobbskatteavdraget nås vid en månadslön på 30 000 kr vilket betyder att du som tjänar 50 000 kr/mån inte får ett större jobbskatteavdrag än den som tjänar 30 000 kr får.
  • Du får ett större jobbskatteavdrag om du är 65 år eller äldre.

Leave a comment