Det finns två läger när det gäller synen på vårt skattetryck. Det ena lägret hävdar att ett högt skattetryck är ett måste för att upprätthålla välfärden och det andra lägret menar att ett lägre skattetryck inte alls skulle betyda att välfärden måste monteras ned.
För ett högt skattetryck
I Sverige är det gratis att studera på gymnasiet och på högskolor, sjukvården är i princip gratis, vår äldrevård är gratis och folk slipper bo på gatan om de saknar inkomst eftersom de kan få ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Allt det här finansieras med skattepengar och för att ha råd med detta måste vi ha höga skatter, resonerar förspråkarna för ett högt skattetryck.
Om vi sänker skatterna minskar skatteintäkterna och då måste välfärdssamhället monteras ned, vilket i första hand drabbar de ekonomiskt svaga i Sverige. Det skapar orättvisor eftersom det finns risk för att högskolorna måste börja ta betalt och då kan bara de välbärgade studera. Sjukvården kommer också att försämras vilket drabbar de som inte har råd med privat sjukvård och de som saknar inkomst får det ännu sämre eftersom det ekonomiska stödet måste minskas. Vi måste alltså behålla vårt höga skattetryck för välfärdens och rättvisans skull.
Emot ett högt skattetryck
Motståndarna mot ett högt skattetryck menar att ett högt skattetryck inte längre gynnar den svenska välfärden. Trots att skattetrycket är fortsatt högt i Sverige har både sjukvården och skolorna försämrats. En mycket stor del av statens och kommunernas utgifter består av bidrag av olika slag, till exempel socialbidrag, bostadsbidrag, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Utbildning och sjukvård står inte ens för hälften av utgifterna, snarare närmare en tredjedel.
Bidragsberoendet är alltså stort i Sverige och det är alldeles för många som inte kan försörja sig själva. Om man sänker skatterna för arbetstagare kommer även folk med låg inkomst kunna försörja sig utan att behöva komplettera sin inkomst med bostadsbidrag och andra bidrag. Om man sänker arbetsgivaravgifterna kan arbetsgivarna ge högre löner till sina anställda och anställa fler. Det här leder till fler arbetstillfällen och ett minskat bidragsberoende vilket i sin tur minskar skattetutgifterna drastiskt. Inte nog med det, om fler tjänar pengar istället för att leva på bidrag kommer fler att betala inkomstskatt. Om man dessutom sänker företagsskatterna kommer fler småföretagare kunna leva på sin inkomst och slipper att lägga ner sina små företag för att leva på bidrag eller konkurera om de lediga jobb som finns.
Kort och gott: sänkta skatter ger fler arbetstillfällen och ett minskat bidragsberoende vilket ledet till att fler betalar skatt och bidragsutgifterna minskas drastiskt. Dessutom minskar utgifterna för administrationen av alla bidrag. På så sätt kan vi behålla vår välfärd trots ett minskat skattetryck.
